Den som skaffar barn tillsammans med sin partner får vara med om något av det mest spännande man kan göra i livet. Att skapa ett nytt liv och sedan få möjligheten att följa denna lilla individ under uppväxttiden är omvälvande även för den lugnaste av personer.
Men även för det mest stabila av par kan bebis- och småbarnsåren vara tuffa. Tiden saknas för att faktiskt engagera sig i varandra som par och för många slutar äktenskapet eller förhållandet istället med separation eller skilsmässa. I sådana fall gäller det att göra sitt bästa för att se till barnens bästa och försöka lägga sina egna personliga känslor åt sidan.
Förutsatt att båda föräldrarna är kapabla att ta hand om sina barn är ett sätt att göra detta genom att komma överens om att ha delad vårdnad om barnen. Delad vårdnad innebär att man fortsätter att gemensamt ta beslut som rör barnen och oftast också att barnen bor lika mycket tid hos respektive förälder.
Sätt barnen först
Men hur hanterar man gemensam vårdnad rent praktiskt och rent emotionellt? Trots att båda föräldrarna har goda intentioner kan det vara lätt att irritera sig på det ens före detta partner gör (eller inte gör) och detta kan i sin tur påverka hur den gemensamma vårdnaden fungerar.
Ett sätt att se till att den gemensamma vårdnaden flyter på så bra som möjligt är att redan från början skriva ned allt som skall gälla när det kommer till barnen och deras behov. Detta innebär att ni noterar ned allt från tider då barnen skall hämtas och lämnas till vem som ansvarar för picknick, fickpengar och annat.
En domstol klubbar igenom den gemensamma vårdnaden men i en svår skilsmässa kan det också vara bra att ha en tredje person som överser överenskommelsen kring allt annat. Utöver detta kan det vara ett positivt steg i rätt riktning att ha en överenskommelse kring hur man skall hantera eventuella bakslag allt eftersom tiden går.
Hur gör ni om ni irriterar er på varandra eller på något som den andra personen gör varje gång ni överlämnar barnen för att starta er vecka tillsammans. Även här kan en tredje person fungera som ett bra bollplank, speciellt om ni haft en svår skilsmässa, men för många fungerar det även att bara ha en överenskommelse mellan er två.
Med barnens bästa i åtanke klarar många före detta partners mycket mer än de faktiskt tror var möjligt. Till sist är det viktigt att lyssna på barnen. Barn kan inte, och bör inte bestämma själva – om de inte är äldre barn som faktiskt kan åtminstone få säga vad de känner – men även små barn måste lyssnas på.
Att vara lyhörd för hur de känner för den nya situationen med att bo växelvis hos mamma och pappa kan hjälpa även de vuxna att växa som människor och som föräldrar som tillsammans låter barnen växa upp i trygghet – även om de inte längre är ett par.